Historien om Nordiska Kompaniet, NK

För att skapa ett riktigt modernt varuhus bildades Nordiska Kompaniet i Stockholm 1902. Under hela förra seklet var NK styrande för inriktningen inom mode och god smak. Lyxartiklar, juveler, skönhetsvård, antikviteter, skottkärror och malmedel hörde till det som bjöds ut i det väldiga huset på Hamngatan.

Josef Lejas Pariserbasar på Regeringsgatan och K M Lundbergs garnbod grundades i Stockholm vid 1800-talets mitt. Den spirande industrialismen kunde förse bodar och basarer med fabriksproducerade föremål och en ny köpstark kundkrets drog sig inte för att handla. Lundbergs hade efter några decennier ett flertal filialer i huvudstaden vilka mot slutet av seklet slogs ihop till ett enda rationellt varuhus på Stureplan. Varuhuset som idé kommer från Frankrike där Au Bon Marché räknas som det första, grundat vid 1800-talets mitt tätt följt av amerikanska Macy's med flera. Josef Leja var morfar till den unge och driftige Josef Sachs, en driven affärsman med ett uttalat mål: ett modernt varuhus. Genom sammanslagningen av K M Lundbergs och varuhuset Leja i januari 1902 bildades Aktiebolaget Nordiska Kompaniet med Josef Sachs vid rodret. Planerna på ett internationellt och storslaget varuhus ledde till att tomten på Hamngatan inköptes. Uppdraget att rita den nya byggnaden gick till Ferdinand Boberg, arkitekt på modet och vän till Sachs. Innan ritningarna påbörjades gav sig herrarna ut på studieresor till bland annat USA. Byggnadsarbetet tog sin början på hösten 1913, och den 21 september 1915 kunde kung Gustaf V tillsammans med kronprinsparet Gustaf Adolf och Margaretha och 4 000 inbjudna stockholmare stiga in i ljusgården. Stockholm hade fått ett storslaget varuhus av internationell klass som skulle komma att diktera mode och god smak under hela nittonhundratalet. Ett varuhus som erbjöd praktiskt taget allt: lyxartiklar, skrädderi, skönhetsvård, bank, livsmedel, teaterbiljetter, juveler, antikviteter, skottkärror och malmedel. Fanns inte önskad vara kunde den lätt beställas. Fru Signe Lindström, till exempel, ville absolut ha en viss båt till sitt landställe vilket naturligtvis kunde ordnas.

Stilbildande inom heminredning

Soffgruppen Brevik i 5 delar, Carl Malmsten 1928 respektive 1930, ställdes ut på NK 1928. Osåld våren 2007 (AV 50-60 000).

Flera avdelningar skulle bli begrepp som än i dag lever kvar; Franska damskrädderiet, Engelska herrskrädderiet, konditoriet och inte minst Möbler och inredningar. Redan 1902 bestämde sig ledningen för att satsa på en fabrik där alla led i möbel- och inredningstillverkningen kunde samlas under ett tak. Valet föll på Nyköping och där grundades NK:s Verkstäder som skulle finnas kvar till 1973. Här tillverkades, förutom varor till försäljning, all inredning till det nya varuhuset, som till exempel utsökta trappräcken, exponeringsbord och hyllor, stolar och soffor. Varuhuset var inte bara en affär där man handlade, det var också en scen som det eleganta Stockholm visade sig på och en salong för åskådare som njöt av allt som försiggick. NK blev snabbt stilbildande vad gällde heminredning och här kunde man verkligen beställa allt man drömde om till ett modernt hem. Prisförslag gavs till de kunder som önskade, medan andra handlade vad de ville ha och brydde sig mer om hur det skulle ta sig ut än vad det kostade. Roligt att notera är att fruns underkläder (!) ingick i offerterna för textilier. Så kunde till exempel möbler till en trerumsvåning kosta 1 200 kronor och till en åttarummare 6 750 kronor. Mattor och gardiner innebar ytterligare kostnader - till den sistnämnda 1 800 kronor. Sedan kunde man lägga till både ostindiskt porslin och antikviteter efter tycke och smak.

Stora möbler för stora våningar

Fåtöljer i mahogny med rottingryggar, karmarna med dekor av vädurshuvuden och ben med hjultrissor, cirka 1917. Våren 2003 såldes de för 18 000 kr (AV 10-12 000).

Det rådande modet hos NK:s kunder runt sekelskiftet var i första hand ståndsmässiga stilmöbler. En modifierad variant av till exempel rokoko- eller gustavianska möblemang för salonger, förmak och sovrum. Vidare lite tyngre möbler till herrum, matsalar och hallar. Stora och representativa möbelgrupper för eleganta stadsvåningar. Den vid förra sekelskiftet rådande jugendstilen fanns naturligtvis också representerad men inte i någon större utsträckning. David Blomberg var chefsarkitekt, och förutom möbler och inredningar ritade han även NK:s alltjämt existerande logotyp omkring 1902. Utbildad huvudsakligen i Tyskland var han chef för möbelavdelningen till 1917 då arkitekten Carl Bergsten tog över. Bergsten var influerad av Wienerskolans strama kontrajugend och är hos eftervärlden bland annat känd för sin caféstol för Strömpaviljongen i Norrköping 1906 och för sina extravaganta inredningar på fartyget Kungsholm 1928. Bergsten arrangerade tidigt en utställning i herrgårdsstil vilket tyder på att NK-publiken inte riktigt var mogen för det samtida och nyskapade. Den svenska herrgårdsstilen kändes kanske trygg efter första världskrigets oroligheter och skulle som stilideal, vid sidan av art décon, leva kvar under hela 1920-talet.

Art déco à la Axel Einar Hjorth

Praktskåp av Axel Einar Hjorth som specialbeställdes av familjen Åkerlund. 2002 såld för 420 000 kr (Bu 75-100 000).

Mot slutet av 20-talet tillträder Axel Einar Hjorth som chef för NK:s möbelavdelning och nu blir möbelkonsten och inredningsidealen mer samtida. Hjorth arbetar i en mondän art déco-stil och han excellerar i dyrbara material. Hans utsökta matsalsmöblemang till Stockholmsutställningen 1930 i Ceyloncitron, valnöt och palisander hade linoleumskivor i rött och svart. Inredningen till Karlstads Stadshotell hade spår av Hollywood och lyxkryssningar, och de dyrbara kabinettsskåp som han gjorde för familjen Krüger andas nyklassicism. Hjorth fick kritik av samtiden för sin dyrbara och extravaganta stil, trots att han även gjorde enklare möbler och serieproduktioner med funktionalistiska förtecken. Serien Typenco är inte helt ovanlig på dagens kvalitetsauktioner liksom hans stolar med sadelgjord i rött och svart.

Det närmast futuristiska skrivbordet Griffith för Nordiska Kompaniet 1930 fick slutpriset 31 000 kr våren 2004 (AV10-12 000). Modellen Griffith bestod av säng, soffa, stol, bord, skrivbord och byrå. Möblerna har en avsiktligt krackelerad målning.

För den som ville ha hjälp med att inreda sitt hem stod NK till tjänst. Danske inredningsarkitekten Svend Thoresen var slagfärdig och något av en social institution. I hans lilla rum på möbelavdelningen trängdes tidens celebriteter för att få sina hem möblerade efter gällande mode. Ville man ta avstånd från funktionalismen var barocken i ropet i en bekväm 1930-talstappning kryddad med konst och antikviteter. Thoresen möblerade och inredde på detta sätt åt både Gösta Ekman den äldre och Zarah Leander.

Utställningarna drar publik

Ett skrivbord från 1950-talet i mahogny av David Rosén för Nordiska Kompaniet som förblev osålt på auktion hösten 2004 (AV 10-12 000).

NK sände även möbler och inredningar från fabriken i Nyköping till uppdrag som de själva inte projekterade. Carl Bergstens tidigare engagemang i företaget ledde till att NK fick leverera delar av inredningen till M/S Kungsholm, ett flytande lyxhotell som visade upp det absolut bästa av 1928 års inredningskonst. Vidare producerades det möbler till Konserthuset och Handelshögskolan i Stockholm, båda ritade av Ivar Tengbom.

Soffbord av Stig Lindberg med under-rede i ek och emaljskiva i blått och signerat Stig L. samt etikettmärkt NORDISKA KOMPANIET STOCKHOLM MADE IN SWEDEN. Budgivningen stannade på 11 000 kr våren 2007 (AV 6-8 000).

"Det stora varuhuset", som NK kom att kallas, arrangerade på ett tidigt stadium utställningar av internationell klass som en kultiverad form av marknadsföring. Vackert iscensatta evenemang lockade stor publik med utställningar av orientalisk keramik och kinesiskt porslin. Efter Parisutställningen 1925 visades företrädesvis samtida formgivare med tyngdpunkt på glas och keramik. Bland annat Edward Hald och Simon Gate, Arthur Percy, Berndt Friberg, Wilhelm Kåge och Monica Bratt. Samlandet låg i tiden och många konnässörer kunde här införskaffa utsökta rariteter till sina samlingar. En ofta återkommande besökare och kund var Gustaf VI Adolf som på en Berndt Friberg-vernissage sa "Jag kan inte låta bli stengodset - det är en bacill".

Näsduksskål av Fulvio Bianconi och Paolo Venini, tillverkad av Venini, Murano, Italien på 1950-talet. 5 500 kr blev slutpriset hösten 2006 (Bu 3-4 000).

Internationella storheter som italienske Paolo Venini visades under 1950-talet flera gånger i vackra utställningar arrangerade av Mona Morales-Schildt, själv knuten till Arabia och Kosta som formgivare. Vissa kritiker menade dock att Veninis produkter var alltför lyxbetonade. Medan andra insåg att detta unika konsthantverkskunnande var på utdöende och det bara var att njuta i tid av denna yrkesskicklighet med rötter i 1700-talet. En annan utländsk utställare av det lite mer vardagliga slaget var den danske tenn- och silverformgivaren Just Andersen som visade sina tennalster inte mindre än fem gånger på NK. Tennet var omåttligt populärt under mellankrigstiden och användes till praktiskt taget allt. Inte ovanligt var tenndetaljer på möbler, vilket till exempel Axel Einar Hjorth använde sig av i bordsskivor tillverkade av Firma Svenskt Tenn på Strandvägen. Utställningarna under andra världskriget var av naturliga skäl svenska, vilket låg i modet. Svensk flora och fauna lockade i orostider. Jobsutställningen När skönheten kom till byn blev en enorm succé, och besökarna kunde njuta av svenska blomster på tryckta linnekretonger, handmålad keramik och raffinerade broderier utförda av Lisbet och Gocken Jobs från Dalarna.

Textilkammaren gör succé

1944 gjorde danske Arne Jacobsen succé med 16 utställda textilmönster på NK i Stockholm. Här mönstret Kejsarkrona formgivet för varuhuset på 1940-talet. Exemplaret på bilden som är något blekt förblev osålt våren 2007 (Bu 3-4 000)

Den unga textilformgivaren Astrid Sampe, utbildad vid Konst-fack och i London, anställdes av NK-direktören Rudolf Kalderén 1935. Hon var förutom en skicklig formgivare även administratör och visionär, alltid känslig för vad som låg rätt i tiden. Redan 1937 fick hon i uppdrag att starta NK:s textilkammare som fick en rivstart med idel lovord på världsutställningen i Paris samma år. Sampe arbetade med de nya teknikerna och gjorde redan på 1930-talet mönster för filmtryck. NK höll sig även med egen blocktrycksateljé för rent hantverksmässiga produktioner. Till de tidiga mönstren av Sampes hand hör Kastanj och Axen. Under kriget fick den danske arkitekten Arne Jacobsen som flytt Danmark, en utkomst genom Sampe och Textilkammaren där han ritade ett flertal mönster.

Thermidor av Astrid Sampe.

Den nyss nämnda Jobsutställningen 1945 och Signerad textil 1954 hör till de kanske mest kända. Till Signerad textil beställde Sampe mönster av arkitekter och konstnärer vilka redan var kunder hos Textilkammaren. Sven Markelius, Olle Baertling, Karl Axel Pehrson och Elias Svedberg gjorde geometriska mönsterklassiker. Bland de kvinnliga formgivarna märktes förutom Sampe själv även finlandssvenska Viola Gråsten.

Bomullschintz från franska Manuel Canovas med japanskinspirerat mönster i bästa 1970-talstappning.

Utställningen Linnelinjen 1955 var en annan succé. Sampe tog sig an den svenska linnetraditionen, anpassade mått på dukar, handdukar och servetter till ett modernt vardagsliv. Hon gjorde nya fräcka mönster, rutor och ränder och förde in färgen i linneskåpet. Till sin hjälp hade hon Marianne Nilson vars pigga 1950-talstryck Sillsexa finns i nytryck och är en storsäljare i namnkunniga designbutiker.

Nya levnadsvanor med NK-bo

Charles & Ray Eames fåtölj med fotpall hör till de möbler som gick att inhandla på NK vid mitten av 60-talet. Just det här exemplaret som tillverkades 1964 såldes för 20 000 kr hösten 2005 (AV 20-25 000).

Andra världskriget blev en vågbrytare på många sätt. Inte minst för möbel- och möbleringskonst. Ingvar Kamprad lurade i de småländska skogarna och ungdomskulturen började göra sig gällande. NK lyssnade på samtiden och arkitekten Elias Svedberg öppnade tillsammans med arkitekten och folkbildaren Lena Larsson NK-bo i NK:s nerlagda elverk ett stenkast från varuhuset. NK-bo blev snabbt ett begrepp för alla de unga bosättare som inte ville leva som föräldrarna med salong och herrum. Här såldes möbler i platta paket - före IKEA - signerade Svedberg. Larsson plockade ihop ett ungdomligt sortiment av billiga och roliga föremål och ritade själv praktiska möbler och förvaringsserier för småbarnsfamiljer som nu möblerade efter sina verkliga behov och inte efter konvenans. Den enkla pinnstolen fick en renässans i Lena Larssons tappning och användes flitigt i sov- och vardagsrum som den utmärkta stol den faktiskt är. Något som hade varit otänkbart i dessa kretsar ett decennium tidigare. Milstolpen i Larssons och Svedbergs samarbete blev utställningen H55 i Helsingborg sommaren 1955 då deras hus Skala och kärna skrev svensk historia med det nymyntade begreppet "allrum". En ny typ av vardagsrum tänkt för hela familjen där barnen kunde roa sig med att klättra i rummets klätterträd. Här visades också för allra första gången TV:n som helt kom att förändra vårt sätt att möblera.

Med en blinkning mot New York
Det vassa femtiotalet på möbel- och textilavdelningen gled in i ett lugnare tempo på 1960-talet med influenser från bland annat England. David Hicks var mannen på modet när det gällde inredningar i Storbritannien, och hans sätt att möblera och färgsätta var NK:s möbelchef arkitekten Maurice Holland snabb att ta upp. Starka rena färger som gult, rött och turkos mot mahogny och geometriskt mönstrade textilier och mattor blev en internationell och tidlös stil. The Butlers tray - mahognybordet med löstagbar bricka och gångjärn av mässing - blev en storsäljare och en given present till decenniets 50-åringar. Om man inte slog till med något från NK:s presentsalong som öppnade under slutet av 50-talet och sålde handplockade föremål från bland annat Italien och Frankrike.

Som "grand finale" bland 90 års olika typer av möbel- och inredningsavdelningar kom arkitekten Ragnar Lundgrens skapelse Tid och rum i början av 1980-talet. Här fångades det nyväckta intresset för design och mondän heminredning som efter 1970-talets gillestugor fått ett uppsving. Tidskriften Sköna hem kom med sitt första kvartalsnummer 1979 och var bidragande orsak till den inredningsfeber som sedan dess grasserat. Lundgren ritade mattor, "Parsonbord" och keramik i 1980-talets färgskala grått, turkos, kornblått och aprikos.
På textilsidan visade han franska tyger med spretiga penseldrag i klara färger mot vit botten. Internationellt och nytt med en blinkning mot New York där allt tycktes hända just då.

Franska damskrädderiet

Modell i dubbelknäppt kappa, vita stövlar med korta skaft och carrétå, hatt och kasse från NK. Foto: Karl Erik Granath 1965, ©Nordiska museet

Även om tonvikten i detta reportage ligger på möbler och inredning kan man inte skriva om NK utan att nämna Franska damskrädderiet. Avdelningen fanns redan på Stureplan men blev sedermera ett med sin legendariske chef Kurt Jacobsson. Tack vare hans säkra blick och kvicka approach blev "NK:s Franska" snabbt ett begrepp, och han kunde som få se vad kunden klädde bäst i, vad som skulle framhävas och döljas. Hans skicklige assistent och svåger Pelle Lundgren ansågs av vissa vara ännu vassare än sin chef. Skrädderiet arbetade med haute couturemodeller signerade Jacobsson, men man visade och sålde också modeller från de stora modehusen i Paris. Christian Dior, Chanel, Balenciaga för att nämna några. Detta var helt enkelt en sorts licenstillverkning, och en Diorklänning från NK var lika äkta och i samma klass som en Diorklänning från Paris. Det fanns till och med kunder som var bosatta i den franska huvudstaden som föredrog att låta sy upp sin garderob hos Kurt Jacobsson på NK. Celebra kunder krävde service och i de elegant crèmefärgade salongerna på NK var personalstyrkan stor och reglerna hårda även om det inte skulle märkas på de mjuka mattorna. Anne Marie Günenç arbetade som receptionist och sekreterare till Kurt Jacobsson i slutet av fyrtiotalet och berättar bland annat att det var otänkbart att vända ryggen - läs baken - mot en kund, vilket ledde till att "flickorna" på avdelningen gick lika snabbt baklänges som framlänges.
Text: Rikard Jacobson

Kommentarer

hans vikberg, - Lördag 15 februari 2014

hörnskåp

hej. Har försökt leta vem som tillverkat mitt gamla skåp, ett hörnskåp golvmodell, med välvda dörrar i mörkt träslag och med stämplar bak, en stämpel är röd med tre kronor och ett stort R format som triangel.På kanten längst upp finns siffrorna 149 och efter det 1948. MVH Hasse
bernt Johanson, - Tisdag 17 december 2013

jubileumsglas

Är det någon som vet något om ett ganska "klumpigt" snapsglas med kraftig fot. Undertill graverat "NK 75 år 1902-1977 Of 176/200" Tillverkat av vem och vilka 200 var det avsett för?
Ylva, - Onsdag 27 november 2013

Soffbord

Hej, jag har soffbord med NK-mässingsbricka nr: NK R40843-C7 12 38 och jag undrar vem som är designer. tacksam för svar, med vänlig hälsning ylva
Sophie, - Lördag 21 januari 2012

Vacker sovrumsmöbel från NK 1920-tal

Hej Jag har en vacker sängmöbel i trä med två enkelsängar och två sängbord. Till möbeln hör en byrå med två lådor, spegel i tre delar varav ytterdelarna går att vinkla samt en utdragbar skiva för skrivarbete. Samtliga delar är brickmärkta. Det lättaste att vända upp och ned för att utläsa brickans nummer var sängbord. På denna bricka står R 2806 - 14 9 25. Min fråga är vem av NKs designers som har ritat möbeln och om det finns någon ytterligare historik bakom sängmöbeln. Tack på förhand, Sophie
Sophie, - Lördag 21 januari 2012

Vacker sovrumsmöbel från NK 1920-tal

Hej Jag har en vacker sängmöbel i trä med två enkelsängar och två sängbord. Till möbeln hör en byrå med två lådor, spegel i tre delar varav ytterdelarna går att vinkla samt en utdragbar skiva för skrivarbete. Samtliga delar är brickmärkta. Det lättaste att vända upp och ned för att utläsa brickans nummer var sängbord. På denna bricka står R 2806 - 14 9 25. Min fråga är vem av NKs designers som har ritat möbeln och om det finns någon ytterligare historik bakom sängmöbeln.
Kerstin Oddsdotter, - Fredag 11 november 2011

Fråga om anställda från förr!

Hej! Vart kan jag vända mig med frågor om anställda från förr på NK? Min farfar arbetade som NK:s första chefsdekoratör fram till 1932.
T K, - Fredag 28 januari 2011

6 stolar

Vi har 6 stolar med nästan samma märkning.ex vis R37784 -C6 12 39 . Vi undrar också
NK, - Måndag 29 november 2010

Ang. NK Bord , Vem har designat ?

Jag rekommenderar dig att skicka uppgift om märkning till arkivet@nordiskamuseet.se så kan Du får besked.
J.C. Mester, - Torsdag 4 november 2010

hög hatt

Har fått tag på en hög hatt. Det står Nordiska kompaniet stockholm på, och så står det med guldbokstäverna C B. Det medföljde också en slips med initsialerna C B, en fluga, hattband, vita handskar och mindre använda svarta handskar. Tacksam för svar om vem den tillhört!
Linnea, - Onsdag 27 oktober 2010

NK-Skåp

Hej! Jag har ett skåp, skulle uppskatta att det är tillverkat någon gång under 1920-30 tal. Finns en NK-mässingsskylt på insidan samt nr 3752343.40 skrivet för hand på skåpets baksida. Någon som vet vem som designat skåpet?
Kristina Berglund, - Fredag 10 september 2010

NK Bord , Vem har designat ?

Jag undrar vem som gjort mitt bord med märkning :R43534-C141243 Mässingplakett fastsatt under bordet. Mvh Kristina
UIlla, - Torsdag 15 april 2010

Köksbord

Hej jag har ärvt ett kökbord från 50 talet med svart perstorpskiva med en tillhörnade liten iläggsskiva jag vet att bordet kommer från NK kan någon hjälpa mig med detta är det tillverkat på NK möbelfabrik och vad kan värdet vara.Mvh,Ulla
UIlla, - Torsdag 15 april 2010

Köksbord

Hej jag har ärvt ett kökbord från 50 talet med svart perstorpskiva med en tillhörnade liten iläggsskiva jag vte att bordet kommer från NK kan någon hjälpa mig med detta är det tillverkat på NK möbelfabrik och vad kan värdet vara.Mvh,Ulla
Peter, - Måndag 5 april 2010

NK Stolar

Hej! Jag har köpt stolar som jag hittade en skylt un der med beteckningen NK R35773 - C 24 11 31. Är det någon som vet vad numret betyder och är det något värde? Mvh Peter S
Sven Hellström, - Måndag 5 april 2010

Nk skrivbord

Har ett påkostat skrivbord Nk serienummer R34548 C151035 Vem har designat det enligt uppgift tillverkat 1928 Framgår det på något sätt av serienummrena, finns märkningar nk på flera ställen
Mats Olofsson, - Söndag 21 mars 2010

Matsalsmöbel från NK

Vi har en matsalsmöbel, med bord, tolv skinnklädda stolar (varav två karmstolar) samt en buffé. Vacker pärlemorintarsia på stolsryggar och buffé. Under bordet sitter en mässingsskylt som säger AB Nordiska Kompaniet, 0988-251108. Vi måste nu pga flytt avyttra möbeln. Vi är tacksamma för tips om ca-värde samt förslag avseende bästa handlingsväg?
Håkan Liljeros, - Söndag 7 februari 2010

NK stolar

hej vi har 2 stycken stolar i ek märkta AB Nordiska Kompaniet med nummer 2645- 121210 skulle vilja veta ålder och vem som gjort dessa, finns det fler att få tag på?
Micke, - Lördag 5 december 2009

Matsalsbord 6 stolar

Stort matsalsbord med 6 stolar med rottingryggar märkta AB Nordiska kompaniet R24066-13630 NÅGON SOM VET?
Peter Lindkvist, - Torsdag 18 december 2008

Träbåt från NK

Hej Jag har en trä båt med namnet SAGA som är drygt 50 cm lång och 17 cm hög.Det skulle vara kul att få reda på när dessa fanns till försäljning och om båten finns eller fanns i verkligheten Den har en NK logga uppe på båten och har 4 st gummi hjul. Tacksam för svar Mvh Peter Lindkvist
tony, - Tisdag 1 juli 2008

fotölj.+ 2-3sitts soffa

har en liten soffa och fotölj (brunt tyg ) NK design Kerstin Hörlin Holmqvist 1966 är det någon som vet värdet på dem båda. Mvh Tony R
Andrea, - Måndag 23 juni 2008

bordets NK-nummer

Hej! Har ett Bord märkt Nordiska Kompaniet Stockholm samt ett nummer R5840. Vad betyder numret, vilken info kan det ge? Ett stort bord som använts i floristaffär i Nyköping.
margareta, - Fredag 28 mars 2008

smäcker fåtölj

Hej, jag har en nätt liten fåtölj utan armstöd tillverkad av Nordiska kompaniet, sannolikt 40-tal. Formgivaren har initialerna A/R. Vem var det? tacksam för svar. MVH Margareta W
Ing-Marie Boström, - Onsdag 12 mars 2008

Om NK-möbler

Hej Hittade din artikel på nätet. Har ärvt ett stort matsalsbord i ek, sex tillhörande stolar samt ett större skåp från NK:s möbelfabrik i Nyköping. Jag har tyvärr inte plats för det hemma och undrar om du har en aning om det kan vara värt något vid en försäljning. Eller om du vet var man ta reda på det. Jag har ingen aning om det är mer värt tack vare NK-stämpeln, eller inte. Skulle bli jätteglas om du hade möjighet att svara mig. MVH Mia Boström

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Prova 3 nr av Antikvärlden för 99 kr!

Fyll i formuläret nedan för att beställa en prenumeration på Antikvärlden.
*Namn: 
*Adress: 
*Postadress: 
*Telefon: 
*Din E-post:  


Just nu 1131 objekt

 
Annons Pil ner



Annons Pil upp