Winston Håkansons blogg

Winston Håkansons blogg
Winston Håkanson berättar här om vilka antikviteter han gillar och vilken konst han skulle vilja köpa. Winston är Editor at large och älskar att gå i antikaffärer och rota bland samlarföremål och småprata med antikhandlarna. Han medverkar regelbundet med marknadsöversikter i tidningen Antikvärlden.
 
Roliga auktioner och antikmässor värda ett besök kommenteras här, liksom händelser, företeelser och skvaller i antikvärlden. Läsare av nyhetsbrevet Utropet och den tidigare kolumnen Noterat i Nora kommer att känna igen sig.

Nu börjar Moderna

Idag börjar de Moderna auktionerna i Stockholm. Det blir mycket intressant att följa, inte minst med tanke på den skakiga omvärlden. Vi har noterat att utropspriserna är ganska höga, samtidigt som intaget uppenbarligen varit motigt i höst. Det kan man förstå, just med tanke på osäkerheten.

I skrivande stund just efter lunch har måleriet börjat lite oroligt på Bukowskis, men en del har gått bra. På Stockholms Auktionsverk är Möbler som vanligt först ut, och där har det lilla vi sett gått utmärkt.

Nr 5 Ragnar Sandberg gick bra på Bukowski Moderna idag och klubbades för 539 000 inkl provision (360-400 Bu).

Sommarflanörer i Göteborg klubbades inkl. köparprovision för 539 000 (360-400 000 Bu) medan Gösta Adrian -Nilsson GAN hade det motigare. Nr 28 Hökarboden i Nöden, Lund såldes för 700 000 inkl. provision (700 000-1 milj Bu) medan Matroser i Gröna Lund återropades (2-2.5 milj Bu).

Nr 33 Matroser i Gröna Lund (I) återropades idag hos Bukowski Moderna (2-2.5 milj Bu).

Intresset för moderna möbler och Svenskt Tenn var oavbrutet starkt hos Stockholms Auktionsverk på eftermiddagen. Runda soffbord av Josef Frank är alltid efterfrågade. Det första såldes för 32 000 kr och en halvtimme senare gick det andra för 22 000 kr, då med lite fläckar i skivan. Båda hade 25-30 000 i utropspris.

Nr 4 Runt soffbord i valnöt, höjd 50 cm såldes idag för 32 000 kr utan fläckar (25-30 000 AV).


En liten sensation skapade några sideboard från 1950-talet som gick riktigt högt. Det första, nr 15 såldes för 120 000 kr och nästa, som var lite större, drog iväg till 160 000 kr. De var i samma serie och utropspriserna var 60-80 000 styck.

Nr 16 Sideboard av Josef Frank, 1950-tal, såldes för 160 000 kr (60-80 000 AV).

Vi fortsätter prisrapporteringen här på bloggen under veckan.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Lauritz köper Stockholms Auktionsverk

Det åter helt osannolikt. En dansk nätauktionsfirma lauritz.com, köper en av Sveriges största auktionsfirmor Stockholms Auktionsverk. Världens äldsta auktionsfirma, .

Vad är motivet?
Bengt Sundström köpte först en sömnig traditionell dansk auktionsfirma i Aarhus, som sysslade med slagauktioner sedan över hundra år. Med den auktionsfirman som bas, iscensatte Sundström sin idé om nätauktioner. Han hade först försökt att få Danmarks ledande auktionsfirma Bruun Rasmussen,att nappa, men det gick inte. De var skarpa konkurrenter.

lauritz.com har sedan vuxit kraftigt och framför allt satsat på en yngre nätintresserad publik. Sortimentet har främst varit modern design, med moderna möbler, även ganska nygjorda och dekorativa prydnadsföremål från vår tidsålder. Expansionen har gått mycket snabbt. Det är inte lätt att idag göra om Bengt Sundströms resa.

Peter Alarik köpte Stockholms Auktionsverk 1993. Han har drivit upp den gamla firman till en modern effektiv och slagkraftig auktionsfirma med stor kompetens. Han har också hittat en utmärkt vd i Niclas Forsman, som även blivit delägare.

Men hur gör man sedan? Peter Alarik blir 70 nästa år, Niclas är bara 51, men har kanske inte råd att köpa ut firman. Det handlar om rätt mycket pengar. Så kommer lauritz.com och knackar på. De behöver putsa upp vapenskölden. Man kommer att tänka på när ebay köpte den välkända auktionsfirman Butterfield&Butterfield i San Fransisco under IT-yran omkring år 2000. Det kanske är så att framtiden inte ligger främst i kunskap och tradition, utan i att organisera en stor handel på nätet och med gigantisk marknadsföring få dit publiken. Det kanske trots allt är den mest logiska vägen ut. Man hoppas lauritz.com betalar cash med en gång.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Gård&Torp 10 år

Tidningen Gård&Torp firar i dagarna 10 årsjubileum. I september för 10 år sedan började G&T komma ut reguljärt. Dessförinnan hade vi gjort en s.k. one shot sommaren innan. Men i fem år dessförinnan var G&T en bilaga till dåvarande Antikbörsen med ett nummer varje halvår.

Nu ordnade tidningen och Gunilla von Platen ett seminarium med efterföljande middag på Ulriksdals Slottsträdgård för ett hundratal personer. Björn Ohlén talade om Turen att ha ett gammalt hus. Han menade sitt eget och betonade vikten av att ha en plan för iordningsställandet. Tidplan kan man däremot vänta med.

Lasse Sjöberg spred glädje när han kåserade om 1700-talsmiljöer. Det blev mest hans egna. Kollektionen är uppe i 10 stycken och har just utökats med en kyrkogård intill gårdskontoret på Lövstabruk, som han ägde tidigare. Byggtnadsantikvarien Ingela Boström, som skrivit Tapetboken höll en fängslande skildring av olika spännande tapeter som hamnat i svensk ägo.

Till sist fick vi en bensträckare ut i handelsträdgården där slottsträdgårdens skapare Bo Rappne fängslade deltagarna med tips och roliga historier. Gödsla rabatterna med 2.3 cm kompostjord, helst egen i värsta fall kogödsel och dra bort ogäset så tidigt som möjligt! Henrik Ekman var conferencier under den efterföljande middagen, då Gård&Torppriset utdelades för bästa insats i byggnadsvård. Mycket uppskattat!!

Lars Sjöberg trollband publiken med sitt nytillskott - en kyrkogård på Lövstabruk.

Slottsträdgården Ulriksdals skapare Bo Rappne förtjuste publiken med många praktiska tips.


Vinnarna av Gård&Torppriset för bästa byggnadsvårdsinsats kom från Dalsland och står i mitten. Henrik Ekman längst till höger.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Irving Penn på Åmells

Idag öppnar Åmells Konsthandel en utställning över Irving Penn (1917-2009). Åmells som är Sveriges ledande konsthandel har länge haft koll på vad som rör sig på marknaden. Därför har också foto snabbt blivit en stor artikel. Och om man ska satsa på foto - vilket Åmells gör - då finns det bara en riktigt ledande fotokonstnär för svensk publik.

Irving Penn gjorde debut som modefotograf 1943. Han fotograferade för Vogue och många andra stora modetidningar. Ursprungligen hade han tänkt sig att bli målare, vilket man påminns om i hans motivval. Det finns fyra kategorier av Penns motiv, berättade Niclas Östlind på pressträffen. Det är porträttet, som Ingmar Bergman, det är antroposofiska studier som Hells Angels, det är stilleben och aktstudier.

De klassiska fotograferna tog endera en ögonblicksbild eller så ställde de upp motivet i en studio. Irving Penn arbetade enbart med studiofotografering och han lämnade ingenting åt slumpen. Han var perfektionist och sökte sig till de gamla klassiska hantverksmetoderna från 1800-talet med palladium och platinagelatiin, som ger bilden ett fantastiskt djup och en målerisk yta.

Åmells visar en stor utställning av Penns fotografier, där allt är till salu. I motsats till vissa andra utställningar är det enbart originalfotografier. Priserna kan tyckas höga, men fotografi på hög nivå är mycket efterfrågat. Irving Penn gifte sig med sin tids supermodell. Hon var svenska och hette Lisa Fonssagrives-Penn. Många av hans fotografier visar hennes stora karraktär och Penn donerade en rad fotografier till Moderna Museet. Utställningen pågår till den 26 september.

Lisa Fonssagrives-Penn Marrkech 1951

Niclas Östlind är numera doktor i fotografi och analyserade Penns fotokonst för pressen.

Hells Angels från San Fransisco 1967 tillhörde på sitt sätt Irving Penns antropologiska studier

Verner Åmell satsar nu stort på foto och öppnade idag utställningen över Irving Penn.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Lång sommar

Det har varit en underbar sommar. Den bästa på tiotals år, om inte längre. Den långa sommaren sammanföll med att jag gick i pension (ett konstigt ord) och lämnade tidningen Antikvärlden definitivt. Men jag fortsätter att skriva marknadsöversikter, jag går på antikmässor och jag följer auktionerna.

Den långa sommaren bjöd på två spännade slottsauktioner. Först ut var Stockholms Auktionsverk med inventarierna från Biby i Sörmland. Där gick det högt. Det berodde både på den fina proveniensen och den fina kvalit'en på de flesta föremålen. Många möbler och föremål hade stått på Biby sedan 1700-talet och bara haft en ägare.

Sedan var det dags för slottauktionen av inventarierna fråb Rosendal i Skåne. De såldes hos Helsingborgs Auktionsverk och där blev det likaledes höga priser, även om kvaliteten var mer ojämn. Antikklubben var där som första gäster innan visningen öppnades. Det kom drygt 70 personer och Joakim Bengtsson, som är vd för Helsingborgs Auktionsverk tog emot oss i strålande sol den 23 juli.

Därefter bar det iväg in till Helsingborg och pressvisning av Antikmässan i det nya arenahuset bredvid gamla Idrottens hus. Det är fortfarande sommarens begivenhet att besöka denna mässa, även om antalet utställare sakta minskar. Man får tillfälle att träffa ett stort antal utställare och se vad som finns på marknaden. Sommaren i Skåne avslutades med en resa till Skarhult, där Alexandra von Schwerin leder en utställning över de starka kvinnor som funnits på slottet i 500 år. Tala om kvinnomakt!

Slottet Skarhult i Skåne visas för första gången för allmänheten med utställningen om starka kvinnor till 21 september.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Vad hände med Andy Warhol?

Veckans snackis bland konstintresserade är vad som egentligen hände med målningen The last supper eller Den sista måltiden på Bukowskis Contemporary auktion i Stockholm den 14 maj. Målningen hade fått ett fabulöst utropspris om 60-80 miljoner kronor. Ingen målning har fått ens en tredjedel av det utropspriset i Sverige.

Redan före auktionen surrade det mycket kring denna en av Andy Warhols sista målningar, avslutad 1986 strax före hans död. Bakgrunden är att det i flera år har förekommit ett envist rykte att Bukowskis lämnat garantier till säljarna av betydande konstverk. Sådana garantier lämnas till och från av de stora internationella auktionshusen. Där anges i förekommande fall sådana garantier i katalogen och även av utroparen.

I Sverige förekommer inga sådana garantier. I alla fall inte officiellt, och det ses med ogillande av marknaden. Bukowskis har inte heller medgivit att de skulle ge några garantier till sina säljare. När klubban föll i onsdags nåddes inte utrop och Den sista måltiden förblev osåld. Men en stund senare meddelades det att man fått kontakt med en köpare, som bjudit 50 miljoner, vilket tydligen säljaren accepterat. Med säljprovisionen 22.5 % blev det 61 miljoner. Men provisionen är inte 22.5 % på så stora summor. Detta belopp ändrades också senare till 58.250 000 kronor. Lite konstigt. Varför skulle en köpare vara beredd betala full provision i det läget? Eller gjorde han inte det?

Frågan är vad köparen egentligen betalade och vad auktionsfirman tjänade på affären. Envisa rykten gör gällande att det var en utlandssvensk som var säljare. Det var därför denna internationella tavla hamnade i Sverige och inte i London eller New York. Priset 60-80 miljoner var också väl tilltaget internationellt sett. Säljaren har enligt samma envisa rykten fått betalt i förväg. Oklart hur mycket. Om Bukowskis säger att de inte har lämnat någon garanti, och vi måste tro dem förstås, återstår möjligheten att någon i auktionsfirmans närhet har köpt målningen efter klubbslaget, när ingen spekulant dök upp.

Det kan ju vara värt några miljoner att få ståta med ett sådant makalöst försäljningspris.

Jag vill gärna bli motsagd om detta inlägg.

Kommentarer

Erik Karlsson, - Onsdag 21 maj 2014

Warhol

Hej Winston. Förmodar att du inte sätter en enda krona emot min instinktiva gissning direkt efter auktionen att köparens efternamn börjar med "L"? Erik ( fotografen )

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Alfred Grenanders möbler på auktion i Helsingborg

På vårens Kvalitetsauktion hos Helsingborgs Auktionsverk i söndags såldes en sällsynt samling möbler av Alfred Grenander. Denne arkitekt och formgivare föddes  1863 och kom att tillbringa större delen av sin karriär i Tyskland. Där är Grenander betydligt mer känd än i Sverige. Mest uppmärksammad är han för medverkande i ritningarna av Berlins tunnelbana.

Alfred Grenander ritade och lät uppföra Villa Tångvallen i Falsterbo, som stod färdig 1907. Inventarierna har till stor del stått kvar intakt sedan dess. I söndags såldes en stor del av möblerna på Helsingborgs AV.  De var också ritade av Grenander i en elegant men lekfull jugendstil. Eftersom de var i originalskick, var de bitvis ganska slitna.

Högst gick sex vitmålade matsalsstolar med hög smal rygg och originalklädsel. Slutpriset blev 110 000 kronor, trots slitage. Men då medföljde extratyg till stolarna (30-40 000 HAV nr 1). Ett par vita klaffbord hörde till matsalsstolarna. Vardera bordet var uppfällt 88x89 cm och såldes för 36 000 kronor (8000 HAV nr 2).  Se nedan.

En vitmålad buffé med fyra dörrar och underhylla gick för 3000 kronor (6000 HAV nr 8), men den var lite sliten. Däremot såldes ett kvadratiskt bord med en liten låda på var sida för 27 000 kronor, trots en gulaktig patina (6000 HAV nr 10), och ett par kolonnskåp i gulaktig färg nådde utropets 9000 kronor.

En sliten gripsholmsfåtölj med trasig rygg var bara tillskriven Grenander och klubbades för en tusenlapp (2000 HAV). Riktigt tuff var en rödmålad smal hög  hylla, som klubbades för 3000 kronor. Den hade jag kunnat leva med (2000 HAV nr 29).

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Svenska gåvor till Ryssland

I onsdags var det stort releaseparti på Riddarhuset i Stockholm. Susann Silfverstolpe presenterade den bok som hon arbetat med i 14 år, och som nu efter många besvärligheter var färdig. Utgivare är Atlantis Förlag och boken kom ut samtidigt på svenska, engelska och ryska.

Alla var där, som man säger. En månghövdad företrädesvis silvergrå publik satt på bänkarna i Riddarsalen och lyssnade när en briljant Susann förtrollade sin publik med den enastående historien om när svenskarna vid sex tillfällen reste till Ryssland och överlämnade överdådiga silvergåvor till de ryska tsarerna.

Med klar röst och ett inbjudande leende förklarade Bukowskis tidigare silverchef att
"Det  här blir långt. Men det är spännande."
Och sedan berättade hon med stor inlevelse hur de sex ambassaderna från drottning Christinas tid 1647 till Karl XII 1699 reste till Ryssland. Med upp till 200 slädar och hundratals föremål reste man över isen och Ålands hav och uppvaktade tsarena med dessa gåvor. I gengäld fick svenskarna sobelskinn.

Det mesta av dessa unika silverföremål, som är av en enastående kvalitet, finns nu i Kremls skattkammare. Boken kostade vid detta tillfälle 600 kronor och är ett fantastiskt referensmaterial med bilder på alla föremålen och många andra samtida illustrationer. Den kommer att återberättas av Märta Holkers i Antikvärlden.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Totalt lurad!

I fredags skulle jag äta middag med mina fyra barn inför en stundande födelsedag. Trodde jag. Äldste sonen Philip hämtade mig, men vi skulle först förbi hans studio och hämta något.

Där stod 40 glada personer och sjöng. Det var hela redaktionerna på Antikvärlden och Gård&Torp, det var expertpanelen och våra gamla favoriter av fotografer och frilansare. Här var Mats Lindström som gav mig chansen att starta Antikbörsen, som den då hette. Där var representanter för de stora auktionsfirmorna. Göran Gudmundsson som just sålt Gysinge Centrum för Byggnadsvård var där.

Tom Österman som  var omslagspojke på det första numret av Antikbörsen 1993 var också där och Björn Vingård som var siste styrelseordförande i Antikbörsens Förlag hörde till många talare.

Det sjöngs specialskrivna sånger, operasångerskan Karin Nybom sjöng och överlämnade ett glas fyllt med whisky, vilket jag lyckligtvis inte drack upp genast,men senare delade med Tom Tom. Så kan det gå till en fredagskväll när Antikbörsens Förlag hade sin sista fest och firade av sin gamla Antikboss (!) som nu snart slutar på förlaget. Tack för en underbar kväll!

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Stort intresse i Maastricht

Den 27:e antikmässan TEFAF i Maastricht stod sig väl jämfört med tidigare. Under några dagar i mars landade 375 privatplan på den lilla flygplatsen utanför staden och hängivna samlare kunde åka in till den fina mässan och handla.

Och de 272 utställarna sålde bra i år. Både konst, kinesiska antikviteter och designföremål stod högt i kurs. Dickinsons från London hade en van Gogh med en intagande väderkvarn i underbara färger, som var på väg att säljas. Det finns bara någon till i privat ägo.

Det är just det som är problemet - eller möjligheten. De riktiga fina konstverken och konsthantverksföremålen går åt. Museer köper upp dem, och drar därmed bort föremålen från marknaden. Dessutom bildas det nya museer hela tiden. Senast i raden är ett antal kinesiska museer, som alla ska köpa ihop var sin samling.

Möjligheterna till det är inte så stora. Det är just på en antikmässa av hög standard, som man kan finna föremål av museiklass. På TEFAF i Maastricht går ett stort antal jurygrupper igenom samtliga föremål. Alla utställarna måste skriva listor på samtliga föremål i montern och sedan får de inte vara där, när juryn bedömer föremålen.

Moulin de la Galette 55x38 cm utförd 1887 av Vincent van Gogh (1853-1890) fanns hos Dickinson från London i Maastricht.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Snart Antikmässan TEFAF i Maastricht

Nu börjar det dra ihop sig för alla stora antik-och konstvänner. På fredag öppnar den stora europeiska Antikmässan i Maastricht i Holland. Det har blivit årets ledande evenemang och alla som är intresserade av konst och antikviteter åker dit.

Mässan pågår till och med söndag den 23 mars. Över 260 utställare från  nästan hela världen är där. Bäst är att åka några vardagar. Helst bör man vara där mer än en dag. Jag brukar flyga via Bryssel, sedan kan man ta tåg till Maastricht, eller dela en taxi.

Några av de många intressanta områdena är gammalt konsthantverk och modernt måleri. Det låter som en udda blandning, men bortsett från alla gamla sevärda mästare, klassiska antikviteter från antiken, smycken och möbler, så är dessa kanske mest intressanta.

Koopman Rare Art är en av Londons ledande silverhandlare. I år har man med sig en silverservis som skänktes till 1824 till Sir John Gladstone efter en insamling från invånarna i Liverpool.  Gladstone (1764-1851) var en framgångsrik delägare i en handelsfirma i Liverpool under Napoleonkrigen. Han var far till William Gladstone, som var premiärminister fyra gången.

En fantastisk silverservis från 1824 av Sturr skänktes till Sir John Gladstone av invånanrna i staden Liverpool. Servisen om över 100 kilo säljs hos Koppman Fine Art från London i Maastricht.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 


Just nu 1046 objekt

 
Annons Pil ner



Annons Pil upp