Stegstolen, pinnstol med stolta anor

Den anspråkslösa och enkla stegstolen hör till de allra äldsta stolmodellerna. Redan vid 1700-talets början var den spridd över världen och användes i såväl fina slottssalonger som herrgårdskök. Steg­stolen tillverkas än idag, bland annat av shakerrörelsen i USA, som med framgång för traditionen vidare.

En samling stegstolar av olika typer. I mitten på väggen hänger en mycket enkel variant med träsits och bevarad originalfärg, troligen en Vålastol. En av två. Pris 650 kr styck hos Falu Antik och Diversehandel. Foto: Susanne Almers

Kärt barn har många namn: holländsk stol, Våla­stol, styrstol, pinnstol och bergère har den kallats i äldre tid. Idag känner vi den breda, låga bekväma bergèren med armlän som Gripsholmsfåtölj, medan den något högre och smalare stolen vanligen kallas stegstol. En mer exakt översättning av stolens sentida engelska benämning ladderback chair är stegryggstol, vilken också skiljer den från den typ av steg- eller trappstol, som faktiskt blir en trappstege om man fäller rygglänet framåt-nedåt och som ofta fyllde sina dubbla funktioner i herrgårdarnas bibliotek.

Den gustavianska så kallade skrattstolen från Lindome är utställd på Mölndals museum. Stolen, som har senare färg och klädsel, är signerad AAS, vilket troligen står för Anders Andersson. Dessvärre fanns det inte mindre än sex snickare som hette så, vid den tid stolen tillverkades. Foto: Mölndals Museum

Stegstolens ursprung är höljt i dunkel. Dess genialt enkla konstruktion, som utöver rygglänets ”stege” består av rundsvarvade ben och ryggstolpar, sammanhållna och stabiliserade av intappade benslåar och en flätad sits, går mycket långt tillbaka i tiden. I England anses den ha medeltida anor, men för så länge sedan var stolar överhuvudtaget sällsynta och de som förekom var ofta att betrakta som ceremoniella möbler. Först i början av 1600-talet började stolar bli vanliga möbler och vid den tiden fanns stegstolen redan över stora delar av Europa. Kanske var den vanligast i medelhavsländerna, där robusta stegstolar tillverkas än idag.

Franska stegstolar på Skokloster

På Skokloster står franska stegstolar som möjligen förvärvades av greve Nils Bielke under hans tid som ambassadör i Paris 1679-82 till hans herresäte Salsta. Sådana rikt dekorerade barockstegstolar var ganska vanliga i Frankrike, men sällsynta i Sverige. Foto: Göran Schmidt ©LHS

Under 1600-talet utvecklades olika typer av stegstolar. På slott och herresäten i Ludvig XIV:s Frank­rike förekom en rikt utsmyckad variant med kon­tur­sågade brickor i det höga rygglänet. Några överdådigt dekorerade, troligen franska stolar, som kom­binerar släta ytor med kinesiserande lackmåleri och skulpterade förgyllda lejontassar, står idag på Skokloster. Möjligen har de tidigare stått på Salsta och tillhört den praktälskande, estetiskt sinnade greve Nils Bielke. Under sin tid som ambassadör i Paris 1679-82 förvärvade Bielke några av de mest utsökta barockmöblerna som idag finns i svenska museisamlingar. Utöver Skoklosters stolar finns ytterst få exemplar av denna barockvariant bevarade i Sverige, så de var knappast vanliga på de svenska herresätena. De lyser med sin frånvaro också på de kungliga slotten.

Stegstol med framtagen originalfärg och ny flätning av kinesiskt sjögräs. De elegant svarvade knopparna och de dekorativa räfflorna på ryggens brickor tyder på stockholmstillverkning. I det närmaste identiska stegstolar står än idag på svenska herrgårdar. Pris 10 000 kr, Konst och Kultur. Foto: Susanne Almers

Högryggad stegstol med fem spjälor i ryggen och svarvade tvärslåar mellan benen, ligger nära de importerade förlagorna och är troligen tillverkad i Stockholm på 1730–40-talen. Ursprung-ligen har den nog varit betsad i brunt för att efterlikna de importerade stolarnas mörka träslag. Under 1800-talets senare decennier målades den i glänsande svart som dekorerades med guld. Pris 5 000 kr, Konst och Kultur. Foto: Susanne Almers

Under några decennier i början av 1700-talet blev däremot den mer ordinära stegstolen en av de vanligaste stolmodellerna på de svenska herrgårdarna. Den anses ha utvecklats i Holland, varifrån den importerades till Sverige, vilket förklarar varför också stegstolar tillverkade i Sverige kunde kallas ”holländska stolar”. De importerade stolarna var ofta tillverkade i mörka träslag, till exempel valnöt, varför man gärna betsade de svenska i ljusa inhemska träslag med en mager brun färg. Mycket förenklat kan man säga att ju smäckrare konstruktion, ju högre rygg och ju fler slåar i stegryggen, desto äldre är stolen. Vid mitten av 1700-talet kom nämligen ryggbrickstolen att konkurrera ut stegstolen ur herrskapsrummen, varpå den senare förpassades till köksregionerna och andra enklare utrymmen. I 1700-talets Stockholm var det troligen snickare och stolmakare under Hallrätten som tillverkade de anspråkslösa vardags- och bruksmöblerna, som exempelvis stegstolar.

Vålastolar i herrgårdsköken
Enligt Lars Sjöberg kallades stegstolen ”styrstol” i 1700-talets bouppteckningar, men i de kungliga inventarierna går den under den mer talande beteckningen ”pinnstol med bastsäte”. Vid inventeringen av Lovisa Ulrikas Drott­ning­holm år 1764 stod sådana i hovfröknarnas kammare och i en annan kammare fanns ”pinnstolar med armlän och dynor i säte och rygg”. De senare var alltså stegstolar av en lägre och bredare, mycket bekväm vilstolsmodell som utvecklats i Frankrike. Gustav III lät placera sådana, som då gick under den franska benämningen bergère, i hovets kammare på Gripsholm. De blev i sin tur förlaga till de oräkneliga sentida kopior som sedan 1900-talets början kallas Gripsholmsfåtölj.

Nere på kontinenten blev stegstolen den absolut vanligaste modellen i enklare miljöer och man ser den ofta i lantliga folklivsmålningar. Också i Sverige blev den med tiden en mer folklig möbel, men den tycks ändå inte ha blivit den svenska allmogens allmänna egendom, utom möjligen i södra Sverige, där den flätade sitsen förblev vanlig också på de mer rustika varianterna. För att förenkla tillverkningen och göra konstruktionen mer hållbar och stadig, kom annars den flätade sitsen att ersättas av en slät träsits, till exempel på sådana enkla stegstolar som bönderna i uppländska Östervåla tillverkade för att dryga ut de magra inkomsterna från jordbruket. Dessa Vålastolar såldes nog främst till herrgårdarna i trakten, där de placerades i köket.

Från Chippendale till Lindome

Östervåla i Uppland är känt för sin stolstillverkning långt fram i modern tid. Till höger den enkla stegstolen kallad Vålastol med träsits. Foto: Phiip Håkanson

Liksom Östervåla gjorde sig halländska Lindome tidigt känt för en omfattande och tidig möbeltill­verkning för avsalu. Här tillverkades i slutet av 1700-­ talet en stegstolsvariant vars kontursågade rygg-spjälor fick en genombruten dekor som påminde om en leende mun, varför de kom att kallas ”skrattstolar”. I Göteborg och på västkusten var förbindelserna med England livliga, så förlagan till skrattstolarna är troligen den engelske möbelsnickaren och formgivaren Thomas Chippendales förädlade stegstolsmodell.

En lägre och bredare stegstol med armlän förvandlades med hjälp av dynor i sits och rygg till en bekväm vilstol. Den tidlösa modellen har kopierats i stort antal under 1900-talet och fått namnet Gripsholmsfåtölj efter de stolar som Gustav III lät placera i Kavaljersflygeln på Gripsholms Slott. Foto: Kungl Husgerådskammaren

Från England härstammar också den estetiskt förfinade shakerstolen. Kanske medförde den religiösa shakersektens medlemmar egna stegstolar när de utvandrade från England till Amerika 1774, kanske fann de förlagorna i andra engelska stolar som exporterats till kolonierna. Modellen var i alla fall enkel och funktionell, så som en shaker­möbel skulle vara. Inspirerade av tanken att en ängel kunde komma och sätta sig på stolen, förfinade shakern snickarna stegstolen till en oöverträffat ele­gant och sparsmakad möbel. Utöver den gudomliga inspirationen, fann nog snickarna motivation också i det faktum att deras stolar blev en kommersiell försäljningssuccé hos de mer världsligt orienterade amerikanerna – och är så än idag. 
Text: Stina Odlinder Haubo

Prova 3 nr av Antikvärlden för 99 kr!

Fyll i formuläret nedan för att beställa en prenumeration på Antikvärlden.
*Namn: 
*Adress: 
*Postadress: 
*Telefon: 
*Din E-post:  


Just nu 1052 objekt

 
Annons Pil ner

Annons Pil upp
Annons Pil ner



Annons Pil upp